Victoria

Jag sitter här i sängen, vaknade för drygt två och en halv timme sen.
Myser under täcket, lutar mot väggen med kuddarna bakom ryggen.
Laptopen i knät. Lyssnar på Bola och Boards of Canada.
På något vis känner jag mig ändå rätt nöjd.
Tillfreds med mitt tillstånd.

Det känns lite som lugnet före stormen.
Jag är helt övertygad om att kvällen kommer bli vild.
Räknar med att det kommer vara vansinnigt mycket folk ute.

Sålänge jag inte tänker på saker och ting, så känns det bra.
Men såfort kontoret innanför skallbenet bemannas så blir jag förvirrad.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Så jag låter nog de anställda få ledigt resten av dagen.
Jag ska sitta kvar här och njuta av att vara ensam hemma.

Ja, jag tänkte skriva lite om Morgan.
Jag fick nämligen en uppgift inatt, för att skingra mina tankar och lyckas somna.

Så jag skriver dels för min egen skull, och dels för hans skull. För jag vet att du suktar efter uppmärksamhet Morgan ;)

Morgan är en såndär som bara tar sig in i ens liv och snor åt sig en massa plats.
Men det gör ingenting för han är en sån himla fin människa så man gärna ger honom den platsen.
Han är en av de absolut genomsnällaste människorna jag känner.

Den 10e september kl 02:12 började vi lära känna varandra.
Sen dess har Morgan funnits där och hjälpt mig genom värdelösa förhållanden och ångestnätter.

Tack för att du finns Morgan, även om jag inte är kär i dig ;)

Lördag kväll, då är jag Maybellene.
Och jag ska dansa för de yngre.

Det var DU som ville att jag skulle stanna och sover över efteråt, när jag var beredd att gå.
Det var DU som hörde av dig varje dag.
Det var DU som bad mig komma dit.
Det var DU som alltid kom med komplimanger.

Så kom fan inte och säg att du är helt oskyldig, och du kan verkligen inte ha varit helt ovetandes om mina känslor.
Det krävs det fan inget geni för att förstå.

Lär dig att vara ensam förfan.

Trots all jävla skit så tänker jag försöka göra den här helgen så grymt jävla bra!
Fyfan vad jag tänker ha kul imorgon. Har jag tur så lyckas jag med det också.

Jag vet inte hur jag ska tolka allt det här.
Tillfället känns väl valt.

Jag tror alla har fel, det handlar inte om att vara "snäll" utan om ren jävla feghet.
Om att inte kunna stå upp och säga vad man vill rakt ut.

Om man säger såhär: Det märks på mitt humör att lönen har kommit.
Och på kortet. Det bara flyger i händerna på kassörskan, nästan att det hoppar själv ur min lilla plåtask.
Det märks på antalet påsar i min hand också. Och på innehållet som ligger uthällt på sängen.

Det råkade bli några saker..
En vit skjorta från Mera Mode, halva reapriset = 50 spänn!
Ett svart långt linne, även det från Mera mode.
Lila benvärmare (som var det enda jag planerat att köpa)
Två sorters öl (har mer flaskor i påsen)
Trosor från Lindex (Ta 3 betala för 2, kan aldrig stå emot! Dessutom ropade de orangea mitt namn..)
Choklad till min bror, impulspresent. Med smak av lakrits.
Present till mig själv, chokladpulver med körsbärssmak.
Tre par strumpor från Lindex, 3 par för 99kr. Mina strumpor bara försvinner! Misstänker att antingen dammråttorna under sängen eller tvättmaskinen äter upp dom.
En svinbillig lila ögonskugga från Viva la Diva, skeptisk till kvalitén men 50 spänn är fan ingenting. Inför lördag såklart.
Två nagellack från Depend, svart och ett mörklila (nr 149)
Och sist av allt Maxfactor Creme Puff no. 05.

Nu blir det att hålla hårt i resterande pengar. Om tre veckor åker jag till Sthlm igen.

Här kommer jag hem och ska snabbsurfa lite innan jag går och lägger mig igen, och så funkar inte internet!
Tänker att det är något strul som vanligt och startar om datorn. Försöker gå in på internet igen, men nej nej det fungerar inte.
Så ser jag något konstigt, det finns en flik från Bredbandsbolaget i webläsaren.
Och där kan jag läsa att räkningen inte är betald! Jäkla pappa!

Jag vill tacka underbara, söta och fantastiska Vic för att hon köpt en laptop med inbyggt mobilt bredband.
Dagen är räddad!

Det finns en isländsk grupp som heter Múm.
Jag hade glömt bort att dom finns, men idag kom jag på det igen.

Bjuder på en låt: Múm - We have a map of the piano


Jag älskar deras titlar på låtar! Vad sägs om följande:
-Don't be afraid, you have just got your eyes closed
-Now there's that fear again
-I can't feel my hand any more, it's alright, sleep tight
-They made frogs smoke 'til they explode
-Finally we are no one
-I was her horse

Tänkte slänga upp några bilder från när jag var i Sthlm.

Bild på mig som Martins bror tog.

När jag kom till syster måndag morgon höll systersonen på att möblera om i köket

Ett par bilder på mysiga lamporna som fanns i fönstret vid min säng.

Och systersonen på ettårsdagen, av mamma (hans mormor då såklart) fick han en Teletubbie!
Han älskar Teletubbies. Har lärt sig att slå igång DVD:n helt själv!

På tidsdagkväll när jag kommit hem roade jag mig med att fläta drömprinsens skägg.

Sådär, det är allt!
Vill inte lägga ut bilder på systersonens ansikte och eftersom det är motivet på de flesta bilderna är det inte så mycket annat att se ;)

Idag stack jag till Therése, där var också Ida med syrran Matilda.
När jag kom dit stod en bunke med jäsduk på bänken. Det skulle bli semlor!

Såhär såg de ut efter att ha gräddats.

Sen blev det en eeeeevighetslång väntan på att bullarna skulle svalna! Herregud säger jag bara.
Och jag var så hungrig så jag nästan blev tokig.

Sen, sen var det dags! Ida vispade grädde, Matilda gjorde vaniljkräm för de som inte gillar mandelmassa och jag rev mandelmassa som Therése sen mosade ihop med lite brödsmulor och mjölk.
Såhär fiiiina och MÅNGA blev det!


Har du ätit någon semla igår?

Jepp, det är jag.
Ruskigt duktig faktiskt.

Idag gav jag mig fan på att jag ska laga middag. Riktig middag.
Inte var det någon som ville äta med mig heller, så blev lite nedslagen. Men inte helt!
Handlade mat ändå.
Gjorde strimlad lövbiff med wokgrönsaker i hemmagjord sötsur sås. Såsen efter recept av Martin.
Han gjorde grymt god friterad fläskfilé under söndagen där nere i storstaden. Med sötsur sås till då, som jag bad om receptet till.
Sen satt jag och njöt av min middag helt ensam, kollandes på 2½ män.

Edit: Slänger in bilden på maten såhär i efterhand

Om du helt oväntat fick 50.000 kr, vad skulle du göra med pengarna?

Hjärnan börjar gå på högvarv, inte sant? Jag har så mycket jag skulle vilja göra med pengarna.
Hade jag haft egen lägenhet så hade jag köpt inredningssaker. Sängkläder, kuddar, sytt nya gardiner (igen), beställt en massa kläder, nya skor, smink. Herregud vad mycket smink jag hade köpt! Men givetvis hade jag sparat en hel del. Lagt undan på sparkontot. Iallafall 20.000, så man har om det händer något.
Kan drömma mig bort hur länge som helst.
Sen kommer verkligheten tillbaka, siffertavlan på banken säger 127 och det är min tur.
Jag sliter fram en påse med mynt och säger "Jag vill göra en insättning".
Spargrisarna är tömda. 250kr efter att ha tiggt 2,50kr av pappa.

Ibland är ju humorn på topp.

Vic [ Wrong? ] says (12:58):
Fan jag måste klä på mig
Vic [ Wrong? ] says (12:58):
Vad ska jag ha för kläder...?
Simon says (12:59):
vet inte... lårhöga lackstövlar, svart kort kjol, grovmaskiga nätstrumpor och en magtröja?

Jag drömde en så fin dröm.
Om min skinnjacka.
Jag vet att drömmen handlade om skinnjackan men det är också allt jag minns.
Åh den luktar så gott. Tänk om jag kan få ha den till helgen. Men det är ju så jävla kallt.

Nu har jag fastnat med den här låten istället.
Depeche Mode - Wrong

Alltså jag är ju ruskigt förtjust i komplimanger.

Igår fick jag en av en liten tjej som skulle på bio, "Vad fint det var med såntdär lila hår". Jag hoppas att hon bara blev förvirrad för att min skjorta var lila, för sist jag kollade mig i spegeln var håret faktiskt orange.
När borde barn förresten lära sig färger?

Är väldigt rädd för att bli sjuk igen, igår kände jag mig nästan febrig. Pressar i mig vitaminer och använder långkalsonger! Det är fjärde dagen för den här vintern. Jag är ju inte direkt förtjust i att ha det, om man säger så.
Som jag sa till Gabriel tidigare idag; Jag har inte råd att vara sjuk i helg! Helgen har redan kostat närmare 700spänn så nu måste jag ju verkligen ta mig ut så jag får uppleva den också.

Torsdag, då ska jag ut och shoppa med Jessie. Vi spanade på saker att köpa tidigare i veckan, sådär som man bara kan göra när man har absolut inga pengar alls. Men snart kommer ju lönen!

Okej nu har jag hittat den här hos Andréa, Therése och Ida så nu är det väl dags att göra den själv också!

Regler: Det här är svårare än du tror!
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn.
Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord eller ljug!
Om personen som gjorde innan dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort.
Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar.
Lycka till!

1. Vad heter du?: Victoria
2. Ett ord på fyra bokstäver: Varm
3. Flicknamn: Veronika
4. Pojknamn: Valter
5. Yrke: Värmeinstallatör
6. Färg: Violett
7. Klädesplagg: Vantar
8. Mat: Våfflor
9. Sak i badrummet: Voltaren
10. Plats/stad: Vilhelmina
11. En orsak att vara sen: Vilse
12. Något man skriker: Vänta!
13. Film: Vanilla Sky
14. Något man dricker: Vodka
15. Band: VNV Nation
16. Djur: Vombat
17. Gatunamn: Västra Götgatan
18. Bil: Volkswagen
19. Sång: Velvet touch
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Vänsterprassla

Så jä-la fin!
Det här är ungefär halva låten.
Dör.

Sitter på jobbet och fryser arslet av mig.
Igår började jag klippa Iris, när jag kommer hem från jobbet ikväll ska jag försöka slutföra det. Hon ser för taskig ut. Stackars hund.

Förutom att det är kallt och jag fryser, så har det varit en bra dag.
Går runt och trallar på Miss Li och Movits hela dagarna.
Försöker hålla humöret uppe trots all skit som hänt.
Jag är bara så glad att det finns en trygg axel att luta mot.
Som på en konsert, det finns alltid en stor stark klippa mitt i folkhavet man tryggt kan ställa sig nära så man inte blir mosad. Precis som jag vill ha det i det verkliga livet. En trygghet, då klarar man även de stormigaste haven.

Det är helt fantastiskt. Det slår verkligen aldrig fel.
När det kommer en dag som jag känner mig sådär extra snygg, när jag fixat håret helt perfekt, sminket blir fantastiskt och jag väljer att gå ut utan mössa och vantar, då är det fan i mig alltid årets kallaste jävligaste dag!!
Det blåser så in i helvete, tårarna sprutar ur ögonen och luvan på jackan måste på för att inte hela min skalle ska frysa sönder. U N D E R B A R T !
Inte får det plats tjocksockar i mina snyggskor heller.

Nej det är väl knappast någon hemlighet att jag har en tendens att tröstäta när jag är nere.
Eller svälta mig. Men den här gången äta.
Idag var jag på Ica med Jessie. Jag köpte tre syndiga C. Choklad, chips och cola.
Jag tänker nu lägga mig i soffan och bli tjock till någon snyftig film.
(Ja jag kanske har lite PMS nu också, hrm..Jävla mens kom i måndags)

En lista, jävla Morgan.
Har pillat på den i dagarna två, när den just blev klar igårkväll och skulle publicera den så loggades jag ut!
Och de flesta svaren försvann såklart.

OM MIG:
Namn: Vic(-toria)
Födelsedag: 25 September
Hemstad: Kiruna
Ögonfärg: Blå/grön/grå/bruna eller nåt sånt
Hårfärg: Orange, duh.
Längd: 159 cm
Höger/vänsterhänt: Högerhänt
Värsta ovana: Nagelbitare. Naglarna är borta igen..
Stjärntecken: Våg
Skostorlek: 36-37
Är dina föräldrar skilda: Nepp, gifta än
Din svaghet: Choklad, kanske?
Rädsla: Vatten, speciellt i kombination med hög höjd. Eller kanske inte rädsla, men har stor respekt för
Mest använda fras på msn:  Jag vet inte om jag har någon sådan fras?
Det första du tänker på när du vaknar: "Vad är klockan?" och sen "Mmmmh kraamas liiiite till" eller "Åååh kallt och ensamt, vill kramas!" om jag är ensam.


FAVORIT:
Färg: Grön, orange, lila.
Mat: Kött. Pasta. Sa jag kött?
Djur: Eftersom jag har hund vore det ju rätt illa om jag inte sa det va? Så, hund. Fast gillar katter också, men de pälsbollarna ger mig astma.
Glass: B&J Strawberry cheesecake, Sia Viol och Cartde d'Or Crema di Mascarpone
Godis: Choklad. Lakrits. Sött. Salt. Surt. Mjukt. Hårt. Skum. Gelé.
Affär: Valfri som innehåller kläder, smink, väskor eller skor.
Sallad: Såndär som man har till kött och potatis. Den brukar vara grön. Ibland med paprika och gurka också.
Skådespelare: Erh.. Tom Cruise, och han den där som är med i den där filmen, ni vet? Nej precis. Jag har inte så stor koll. Namnen blandas ihop som glass och mjölk i en milkshake.
Låt: Just nu gillar jag Miss Li - I'm sorry, he's mine. Den är bra.
Nummer: 13, 19 och 52.
Tuggummi: Ljusgröna eller röda Extra brukar finnas i mina fickor/handväska.
Helgdag: Lördag! Sovmorgon med kramar och så kanske det händer nåt kul under kvällen.
Årstid: Juni - September.
Tandkräm: Vad som nu finns hemma, helst inte något som innehåller extra flour, då börjar jag må illa.
Radiostation: Webradio från Digitally Imported, kanal beroende på humör.


VÄNNER OCH LIVET:
Vad vill du bli när du blir stor: En snygg morsa skulle inte vara helt fel. En milf mao.
Hur vill du dö: Nöjd och lycklig i sängen efter att få ha sagt "På återseende" till de närmaste.
Vem av dina vänner är mest lik dig: Ingen skulle jag säga, vi kompletterar varann så jävla bra. Som en Gott & Blandat-påse.
Vem är mest högljudd: Haha, Ida utan att tveka.
Vem har du känt längst: Madde, vi gick lekis tillsammans. Och i samma klass fram till första året i gymnasiet.
Vem är blygast: Blyg? Det var en svår fråga. De flesta är ju esteter och de är ju inte direkt kända för att vara blyga..
När grät du mest: Mest någonsin? Det minns jag inte. Men mest som jag kan minnas var i december när Gabriel lämnade mig. Sprutgrinade sporadiskt i flera dagar.
Vad är den bästa känslan i världen: Ja det måste väl vara total lycka antar jag.
Värsta känslan: Skulle gissa på att det är att vara apatisk. Jag vet att jag hatar att vara omotiverad och orklös iallafall.
Vart vill du bo i framtiden: Var min kärlek än vill bo. Jag följer honom till världens ände eller bor kvar i Kiruna resten av mitt liv.
Hur länge tror du att du kommer leva: Ja hoppas på tillräckligt länge för att få uppleva så mycket som möjligt. Minst 80 vill jag bli, så jag får barnbarn.


HAR DU NÅGONSIN:
Varit kär: Många gånger, och är det nu.
Moonat någon: Det tror jag?
Blivit dissad: Jodå
Rymt hemifrån: Jag "rymde" ner till källaren när jag var liten, men kom fram innan mamma ens hann börja sakna mig.
Föreställt dig ditt ragg naken: Eh, ja?
Skolkat: Många många gånger. Är man skoltrött så är man.
Tänkt på självmord: Det har väl hänt.
Sovit utomhus: I tält, javisst. Många gånger.
Gråtit i skolan: Jodå.
Spytt i skolan: Nej usch!
Velat bli modell: Nepp, aldrig.
Gjort något riktigt dumt som du skrattar åt idag: Jag vet inte? Brukar jag göra dumma saker?
Sett en död människa: Nej faktiskt inte. Fasar för den dagen.
Druckit alkohol: Jadå.
Ätit sushi: Jo, fröken C tog med sig till mig. Inte min favorit, om man säger så.
Varit på scen: Jepp, både på och bakom.
Snattat: Är man ung och dum så är man.
Retats: Jadå.
Blivit nerslagen: Nej det gör så ont att bli slagen, så jag håller mig undan sådant.


DU:
Svär: Rätt ofta, ja.
Sjunger bra: Haha nej det skulle jag inte påstå.
Duschar dagligen: Javisst, min skräck är att lukta illa.
Vill gå på högskola/universitet: Njah, fråga mig om fem år igen.
Vill gifta dig: Friar den rätte skulle jag inte säga nej, men skulle inte heller tjata om det. Händer det så händer det.
Tror på dig själv: I vissa tillfällen, ja.
Kommer överens med dina föräldrar: Skapligt. Det måste fungera för att jag ska kunna bo hos dom nu igen.
Gillar åska: ÄLSKAR åska!
Spelar något instrument: Jag kan spela Stilla natt på piano. That's it.
Äger en iPod: Jepp, en svart Nano.
Ber: Ber människor krama och klia mig på ryggen, ja.
Går till kyrkan: När någon i släkten ska döpas.
Sover med gosedjur: Räknas Gabriel som ett gosedjur?
För dagbok: Blogg.
Dansar i regn: Nej men promenerar om jag inte åker bil.
Sjunger i duschen: Där ekar det ju så förbannat, inte vill jag att andra skär av sina öron för min skull.


THIS OR THAT:
Pepsi/cola: Coca cola
Mcdonalds/burger king: MAX! Eller Sibylla.
Choklad/vanilj: PMS: Choklad. Annars vanilj.
Jordgubbar/blåbär: Jordgubbar med grädde på sommaren.
Kött/veg: Kött alla dagar.
Tv/film: Bio
Gitarr/trummor: Gitarr är mysigt, trummor är sjukt imponerande att kunna hantera.
Adidas/nike: Nike
Kinamat/mexikanskt: Thai! Eller Kinesisk.
Kakor/paj: Båda? Sluuta tvinga mig vällja mellan ätbara saker!
MTV/VH1: VH1!!
Blind/döv: Blind. Skulle aldrig klara mig utan musiken. Men skulle välja döv om jag var det från födseln.


KAN DU:
Gå ner i splitt: Inte nu längre
Skriva med båda händerna: Ser illa ut med höger, och ännuvärre med vänster. Men det GÅR ju.
Vissla: Javisst
Blåsa en bubbla: Med tuggummi? Eh, ja?
Rulla din tunga i en cirkel: Jadå
Ha dina ögon i kors: Jo det också
Nudda näsan med tungan: Hahahahha näää min tunga är världens kortaste!!
Dansa: Efter några tequila är jag odödlig på dansgolvet.
Äta vad du vill utan att oroa dig: Oroa mig över vad? Att dö? Nä, för jag är allergisk mot vissa saker. Men annars tränar jag för att få äta vad jag vill så kalorier oroar jag mig inte över.


VEM VAR DEN SENASTE PERSONEN:
Du nuddade: Jessie tror jag
Du pratade i telefonen med: (Kollar samtalslistan på mobilen) Mappa!
Du fick sms från: Jessie
Du fick MMS från: Gabriel
Du kramade: Gabriel
Du kysste: Men gissa tre gånger.
Du skällde på: Gabriel, bara för att han försökte få mig sur, men misslyckades faktiskt. Skällde bara på låtsas.
Du sov med: Borde ni kunna lista ut själva.
Du sportade med: Sportade med. Sport..? Sport.. Nepp, ingen aning. Eller räknas kanske typ styrketräning? För då var det med Ida, Tesse och Nattis bl.a.


SENAST DU:
Skrattade: Tidigare idag
Grät: Igårkväll
Tuggade tuggummi: Imorse
Drog ett skämt: Idag vid lunch var det nog


VAR ÄR DU:
Vad ser man utanför ditt fönster: En parkering, Folkets Hus, Scandic hotell/Ferrum/Mommas, hyreshus, gator, gångväg och sen längre bort LK och längst bort fjäll.
Lyssnar du på musik nu: Anathema - Forgotten hopes
Vad har du på dig: Mjukisbyxor, trosor, t-shirt, linne och bh.


TROR DU PÅ:
Liv på andra planeter: Ja något finns det väl alltid
Mirakel: Eftersom jag tycker det är ett mirakel att små små celler vet hur en bebis ska se ut i magen så är nog svaret "Ja".
Magi: På vilket sätt?
Kärlek vid första ögonkastet: Det gör jag nog, ja.
Gud: Nepp
Satan: Nej, man kan ju inte tro på bara ena sidan ju. Finns inte Gud finns inte Satan.
Spöken: Nä
Tomten: Nää


RANDOM:
Vilket land skulle du vilja besöka: Oj, många! England, Egypten, Tyskland, Thailand, Japan, Kina. Listan kan göra nästan oändlig. Jag älskar att resa!
Hur många plattor äger du: Vi har fyra på våran spis, hur många har ni?
Hur många kuddar sover du med: Två, en för mig och en för honom.
Dricker du mjölk: I kaffe eller te, ja.
Personer du hatar: Jag tror inte att det finns någon som jag verkligen hatar.
Tror du gud är en tjej: Missade du mitt svar där uppe eller? Gud finns inte, så könet är ju skitsamma.
Vad borde man uppfinna: Något så att det inte sprättar upp vatten i rumpan när man bajsar. Tills det finns, får toapapper duga.
Är du ett hälsofreak: Nej. Men väldigt medveten om min vikt osv.

Förlåt för den långa listan..

Människor är konstiga. Behöver stöd på helt olika sätt. Det gör mig förvirrad.
Igår tappade jag balansen helt, det slog över. Alla bäckar små slogs ihop och knockade mig.
Då gjorde jag som jag brukar. Jag söker upp den största, varmaste och tryggaste människan jag känner till och kryper ihop nära denne. Sen känns allt så mycket bättre. Jag skulle aldrig klara av stora motgångar ensam.
Både älskar och hatar min förmåga att förstå och känna med andra människor. Empati. Det slutar alltid med känslostormar och jag förstår inte ens varför jag bryr mig. Men det gör jag. Och kommer alltid göra.

Jag är så ledsen för eran skull..

Nej det spelar ingen roll att jag fick åka till Sthlm.
Februari är en skitmånad.

Jag vill fan bara gråta.

Vilken helg. Det har varit tokroligt! Träffat nya människor, käkat middag och druckit öl på Bishops och brunchat på Clarion.
Nu sitter jag hos syster, vi har varit till Bromma och handlat på Coop. Imorgon väntar Kista. Men det blir inget att åka in till centrum, så kan tyvärr inte köpa ett par krukor som Fröken C gärna ville ha.
Imorgon är det f.ö. Olles födelsedag! Rackarungen blir ett år!

Nej nu ska jag kika in vad syrran håller på med i köket, det luktar riktigt gott! Lasagne blir det till middag ikväll.

Har jag sagt hur mycket jag tycker om att resa?
Även om jag oftast åker till någon storstad så är det inte riktigt det som är viktigast, utan själva grejen att få komma från Kiruna för ett litet tag.
Sthlm eller en stuga ute i skogen spelar ingen större roll.

Igår var träffen. Möte med ledningsgruppen kan man nästan säga.
Och öl. Öl öl öl. På Bishops.
Testade några nya sorter helt som planerat. Blev sent. Väldigt sent. Som det ska bli.

Äh okej jag lägger ner nu. Har ändå inget vettigt att säga. Tänkte bara meddela att jag är vid liv.

Fan vilken jobbig låt som sitter i mitt huvud, Dido - Don't think of me.
Suttit i skallen sen jag gick hem imorse.

Nu kom den. Nervositeten.
Äntligen verkar jag ha fattat att jag ska åka ner till storstaden och träffa människor jag aldrig träffat förut.
Bo hos en människa jag knappt sett på bild.
Men jag väljer att lita på människor. Livet blir så mycket roligare så.

Panikstressad så kroppen nästan lagt av.
Väskan är ännu opackad men det finns gott om tid än.
Det löser sig.

Den här låten har funnits med på ett blandband som jag fått av min syster.
Och varje gång jag hör den, eller tänker på den, så tänker jag på hur hon berättat att hon spelade den på högsta volym när hon bodde i studentkorridor. Varje fredag. Självklart med öppen dörr.

..tills jag får åka från Kiruna för några nätter.

Det bästa kommer vara att få komma ifrån mina föräldrar, det här rummet som aldrig blir städat som jag vill ha det och ingen Iris.
Det värsta blir nog ensamheten. Den är inte längre lika behövd. Det är snarare tvärtom. Jag vill ha så mycket närhet jag bara kan få.

Får inte glömma att ladda iPoden och byta musiken i den, rota fram någon bok att ta med..
Så mycket att göra.
Men nu ska jag sova så jag orkar med morgondagen.
Tyvärr ensam. Jag skulle aldrig sett den där jävla filmen. Det var inte värt det. Dålig handling. Och allt fick mig bara att önska att jag var någon annanstans. Efter halva filmen tänkte jag gå, men så tänkte jag "Men tänk om den blir bra snart? Kanske fem minuter efter att jag gått så händer det något superbra!". Det hände aldrig något superbra. Skitfilm.

Ja, det kvinnligaste av allt måste ju vara att föda barn.
Att vara gravid, ha ett liv växandes i magen, föda ett mirakel och sedan amma det lilla livet.

Jag minns när Stefan och jag låg och grät i soffan, jag hade nog nyss fyllt 15. Han var livrädd att jag skulle bli gravid, och jag var tvärtom livrädd att jag inte skulle bli det.

Nu sitter jag här, 6 år senare, och har fortfarande inte blivit det.
Kom inte med nåt snack om att jag haft en jävla massa tur, jag vill inte höra det!
Det här känns bara inte normalt.

När jag var 15-16 år grät jag för varje månad som mensen kom.
Jag ville verkligen verkligen ha barn. Det har släppt sen dess. Jag vill inte ha barn exakt just nu, men jag vill som gärna veta om jag kan när tiden väl är inne!

Jag tycker inte om att trycka min kropp full av hormoner, speciellt om jag inte ens skulle behöva det.
När jag började med p-piller fick jag varningen "Och sluta nu inte med pillrena bara för att testa om du blir gravid för det kommer du bli!". Jag käkade flitigt en månad, sen glömde jag som bort dom. Tog ett par i veckan kanske, tredje månaden sket jag i dom helt. Inget hände.
Några år gick, sket i allt vad p-medel hette. Inget hände.

När jag träffade Henri började jag med p-ring bara för att han gnällde. Testade i två månader, sen sket jag i det också.
Och nu sitter jag här, undrar om jag någonsin kommer bli en riktig kvinna.

Tankarna har kommit nu igen när jag strax ska åka ner till Sthlm, träffa min systerson som fyller 1 år på tisdag.
Kommer jag någonsin få höra ett barn kalla mig "mamma"...?

---------

Tillägg: Fan jag glömde ju lite annat som jag tänkt på.

Jag kan acceptera om naturen inte tycker att jag ska kunna få barn. Jag tror att är det meningen så blir jag gravid.
Samtidigt är det läskigt att jag bara verkar falla för de som inte vill ha barn. Det slår som aldrig fel.
Så då tänker jag ännumer, att det kanske är meningen. Att jag som ändå inte kan bli gravid faller för de killar som ändå inte vill ha familj.

FÖRLÅT för att det blev en fucking roman men det här har jag tänkt skriva i många dagar nu!

Jag är ju verkligen inte rädd för att bli våldtagen. Även om det hänt mycket här i stan, så bara vägrar jag att vara rädd.
Nästan att jag utmanar ödet när jag bestämmer mig för långpromenader ensam, bara för att bevisa att jag inte behöver vara rädd.
Men det finns ett ställe då jag faktiskt känner mig otrygg. Och det är på jobbet. Det finns en man som försökt våldta en jag "känner", och han brukar gå på bio.
Ikväll när jag stod där ensam i maskinrummet och spolade min film efter att den tagit slut kändes det sådär obehagligt.
Stort hus, ensam. Där ingen kan höra mig skrika...
Men lik förbannat vägrade jag att låsa in mig. Jag tänker inte låta någon rädsla styra mig!

Vadfan skulle jag ta mig till om jag verkligen blev våldtagen? Av en äcklig gubbe.
Tanken på att någon ung snygg kille skulle göra det är inte alls lika obehaglig.

Knepiga tankar det här.

No regrets, och ingen rädlsa ska få styra mig.
Jag måste leva efter det här för att överleva.

Jazz är jävligt underskattat.
Det är en av de saker som Henri inte lyckats förstöra för mig.

Jag var på konsert igårkväll. Norrbotten Big Band med Movits, Dogge Doggelito och Annika Granlund.
Egentligen, så är allt man behöver: trummor, bas av något slag, piano och en solist på trombon/saxofon/trumpet.
Det var sååååå svårt att sitta still under konserten! Fötterna och benen började ofrivilligt att rycka.

Visst det var väl kul att se Dogge men han imponderade inte direkt på mig, inte heller Annika som visst ska vara rätt känd.
Men däremot, Movits! Herregud.

Jag säger bara: Äppelknyckarjazz! Varsågod.


På in på deras Myspace och lyssna även på Ta på're dansskorna, den är grym.

Nu ska jag försöka somna om för ett par timmar, men det kommer bli svårt.
Det rycker fortfarande i fötter och ben.

Alltså människor är ju himla intressanta. Jag har ändrat syn på det här med bloggar.
Det är ju som en studie av människor, mao så gör det inget att jag har så många att läsa! ;)

Jag tänker lite på det här med att gå ner i vikt. Hur oändligt många dieter och sätt det finns.
Hur orkar man? Eller ja, det är väl det man inte gör, man är lat.
För mig var det inget såntdär gigantiskt projekt som det verkar vara för andra. Jag slutade med godis, läsk och chips. Jag höll inte på med några "Jag unnar mig idag". Sånt funkar ju inte! Inga jävla belöningar. Jag suktade efter chips i två veckor men inte fan åt jag det för det.
Träna är ju fan det enda sättet!
Varför ska man göra det så svårt för sig och hålla på att räkna poäng eller vadfan man nu krånglar med..?
Det måste ju inte vara ett sånt himla projekt.

Tänk att jag gick ner 10kg fast jag åt helt normal mat.
I dagens samhälle måste ju det låta helt sinnessjukt.

Inga jävla dietshakes, ingen fasta. Bara normal mat.
Piece of cake!

Hrm, minns ni att jag nämnde att jag beställt nagelsaker?
Ptja, de har fortfarande inte kommit. Nyss började jag skriva ett argt mail till företaget och säga att jag har betalat i förskott när fasen kommer mina saker?! Tänkte jag skulle ge detaljerad information om exakt när jag betalat.
Så jag loggade in på min internetbank och sökte efter summan. Den fanns inte...!
Jag är helt säker på att jag betalat. Mottagaren finns sparad i min mottagarlista. Men överföringen syns inte någonstans.
Vad är det som hänt?!

Vad arg jag blir när saker inte fungerar som det ska.
Nu har jag ju surat på företaget i onödan, tur att jag inte skickade mailet.
Nu tänker jag sura på banken istället för att de är idioter.

Bara för mig att avbeställa skiten nu, eftersom jag inte har råd att betala. Jag har 129kr på kontot och jag ska spendera hela nästa måndag på stan, i Sthlm.

Jepp, såhär snusktidigt är det längesen som jag var vaken. Vaknade redan kl 7.
Dagen är full av saker jag måste göra. Kommer nog sitta på kontoret mesta delen av dagen för att skrapa ihop de sista till biljettkassan. Och för att skriva arbetsinstruktioner. Och göra jobbschema. Ugh.
Bara att sätta igång.

Jag kan vänta, jag har tålamod för sådant.
Sålänge jag vet att det kommer komma något gott ur det hela.
Men att vänta i ovisshet är ett rent helvete.

Jag var så arg inatt. Jag grät mig till sömns.
Det var så skönt att få skälla ut dig. Iallafall i mitt huvud, för mig själv.
Det är så otroligt många saker jag vill säga. Som bara måste ut.
Men jag är livrädd för att öppna munnen.
Kommer bara bli en svart sörja som sprutar ut och jag är rädd att förstöra absolut allt.
Om man nu kan förstöra något som inte ens finns.

Förbannade film. Fan också. Jag vet inte hur många gånger jag var påväg att börja lipa.
Trycka fingrarna i ögonvråna och tänka "Tryck in tårarna, sminket kommer rinna. Tryck in skiten igen!"
Inte för att sminket var det viktiga såklart, men det motiverade som lite till. Jag tänker INTE sitta och lipa till någon förbannad kärleksfilm. INTE! Jag vägrar.

Ska sätta mig i soffan med mor och far, se på något dåligt program på tv och glömma bort allt.

Jag är bara så arg. Riktigt jävla arg och jag vill bara skrika och slåss. Eller möjligen våldssupa skallen av mig. Men det skiter ju sig stenhårt eftersom jag jobbar i helgen.
Arg, besviken och ledsen. Är det verkligen så förbannat svårt att säga "Nej, jag vill/kan inte". VA?! ÄR DET DET!?

Det enda som håller mig ovanför ytan är resan till Sthlm som närmar sig.
Jag måste komma bort härifrån, innan jag blir fullkomligt galen.
Kom och ta mig långt härifrån.
Kommer förresten kanske få träffa älsakde Sara i Sthlm. Söta fina Sara.

Jag förstår inte hur den här våren ska gå att överleva. Jag kommer sitta hemma varenda helg, jag kommer inte kunna gå ut. Sitta hemma, rulla tummarna och vicka på tårna. Eller jobba.
Eller förresten, sista feb ska jag ut och klänningsfesta med Jessie.
Kan inte någon snälla ha en hemmafest snart? Det skulle vara skitkul. Hade jag haft egen lägenhet hade jag haft en nu direkt för att få skratta och ha kul med vänner.

Ikväll ska jag på biodejt, med Brad Pitt. Jag, Brad Pitt och ett mörkt maskinrum, love is in the air.
Benjamin Buttons otroliga liv.

Jag är en självupptagen idiot som bara söker bekräftelse och uppmärksamhet exakt överallt.
Jag kör över människor för att få vad jag vill ha. Jag skäms över att vara den jag är.
Det här med blogg var nog ingen bra idé, jag borde nog lägga ner.

Jag erkänner, jag är besegrad. Jag ger upp nu. Jag förlorade.
Nu orkar jag inte längre. Jag skiter i det här. Det är för jobbigt.

Jag tänkte att jag skulle slänga upp några bilder.
Däremot verkar jag ha en tjockiskamera. Tycker alltid jag ser mycket smalare ut i spegeln!
Minns förresten att Henri sa att det faktiskt beror på kameran, eller linsen snarare. Eftersom det är en allround-kamera har den en lätt vidvinkellins. Kan det stämma..? Kanske måste testa fota mig med nåt teleobjektiv någon gång.


Ett av mina linnen från La Redoute, fattas bara en slips till ;)


De andra linnena, mina favoritfärger! Fick ett till vitt också men det gav jag till mamma.
Det var 2-pack, ett vitt plus valfri färg för 99kr. Värt det!


Den här grå fina saken köpte jag för 40kr på Mera Mode!
Jag älskar rea!


Jag trillade in på en blogg som skrev om vad man har på sig på en fuldag.
Det här är min tröja. Fast fuldag stämmer inte riktigt, snarare tjockdag.


Världens mysigaste kofta med skönaste ärmarna! Helt otroligt vad jag gillar den.


Min klänning! Jag vet, skitdålig bild. Det kommer en bättre senare!
Men faaan vad jag gillar den!

Ja så tänkte jag göra den här utmaningen med att lägga upp en bild då, det är så många vars bloggar jag bevakar som gjort det så nu kan jag inte stå emot längre! Sjätte bilden från sjätte mappen.
Men jag ångrade mig direkt när jag såg vilken som var sjätte mappen.
Det skulle vara så lätt att ljuga lite, välja en annan mapp, ingen kommer ju ändå få reda på det! Inte en jäkel vet vilken som är min sjätte bildmapp på datorn.
Försökte fuska, välja femte mappen, med femte bilden. Men i femte mappen fanns det ännu en femte mapp och i den ännu en femte mapp. Och femte bilden var om möjligt ett ännu sämre val än sjätte bilden i sjätte mappen. Så här kommer den ändå:



Såklart var sjätte mappen Gabriels. Och sjätte bilden är från när vi var i Luleå. Sjukt rolig helg. Den absolut bästa helgen någonsin i stugan. Fan vad god min potatisgratäng blev. Eller var det kanske sällskapet som gjorde att maten smakade bättre än vanligt..? Eller kanske det faktum att vi hade varit ute på äventyr hela dagen.

De som vill kan ta sig an denna utmaning.
Jag tog den från Andréa & Sofia bl.a.

Tjohoo! Eftersom flygbiljetterna var slutsålda till min hemresedag så måste jag tyvärr stanna i Sthlm till tisdag kväll.
Så nu måste jag fråga syster om jag får komma och sova hos henne en natt eller två.
Jag älskar Sthlm!

Dagen började inte så speciellt bra nu heller. Jag är nog inte skapt för att sova ensam, har så jäkla många konstiga drömmar.

I förrgår drömde jag att jag var jagad av skepnader liknande dementorerna i Harry Potter. De kunde känna min lukt och jag sprang hem till Idas familj osv. Panik var det iallafall. Kunde inte släppa drömmen och panikkänslan förrän jag i vaket tillstånd hade planerat våran flykt i minsta detalj. Ibland händer det nämligen att jag drömmer samma dröm flera gånger och jag minns alltid att jag drömt om det förut, så jag lyckas förbättra drömmen tills den är optimerad.

Igår drömde jag att jag blev övergiven långt ut i Sthlmförorten, eller förresten så var det nog faktiskt längre bort än så, kanske norr om Uppsala. Typ min skolklass som var ute på en bussresa och vi skulle till Sthlm, men stannade på ett godisvaruhus. Gigantiskt. Det fanns ALLT. Mycket större än Candy World i Happis.
Jag slöade runt där fast jag visste att bussen skulle gå om fem minuter, plockade en godis, sen ångrade jag mig och gick för att lägga tillbaka i hyllan, tog en annan sort, gick en bit och ångrade mig igen. Sådär höll jag på. Sen hittade jag ett stort ställ för mina favoritklubbor, Chupa Chups, och då var jag såklart tvungen att hitta rätt smaker. Sen vips upptäckte jag att jag var sju minuter sen, då fattade jag att jag hade bråttom så jag släppte allt och rusade ut, men bussen var borta såklart.

Och inatt då. Herregud.. Norrland skulle evakueras, det skulle komma en jävla snöstorm så alla skulle frysa ihjäl. Men jag och min syster Sophie skulle såklart stanna kvar. Jävla idioter vi är. Så vi stod där vid våran tältkåta (!) och såg alla lämna norrland på skotrar, jeepar och fyrhjulingar. Vi var verkligen mitt i skogen. Och helt övertygade om att vi skulle klara oss. Så blev tältkåtan en stuga fast med ett tält ovanpå, utifrån såg det ut som tyg men inuti hade vi träväggar. Jag var så nöjd för vi hade solpaneler till stugan så vi kunde få elektricitet till ett par lampor.

Nä, tacka vet jag sovsällskap. Då drömmer jag sällan.

Alltså det var väl som självaste fan.
Fast jag rensat bort en massa bloggar från min bevakningslista så har de förökat sig, nu är det helt plötsligt 35st!
Jag bara tackar random Gud för att nästan 10 av dom skriver max en gång i veckan, om ens det.

Minns ni att jag skrev om vår nya granne tidigare?
Nu vet jag vem det är. Det är nämligen familjen till min gamla hundvakt!
Hon som skötte Iris flera helger när jag åkte ner till Gällivare. Haha. Fan, världen är allt bra liten.
Eller, Kiruna rättaresagt.

Korv är så jävla underskattat. Det är så fruktansvärt gott med ett par skivor korv på en limpmacka. Och ost också såklart.
Jag skulle inte överleva utan ost. Tänk bara på fetaost. Hur gudomligt är inte det, va? Små vita kuber oskyldig ost som bara frammanar orgasmer. Nå, nästan iallafall.
Färskost, hushållsost, ost på tub. Smältost till tacos eller strips. Åååh. Mozzarella sticks!

Fan, jag är hungrig igen.

När jag fixade mig för att gå och fika med gänget upptäckte jag att jag kommer få ännu en oväntad (och jävligt stor) utgift, jag satte i det sista paret linser!
Efter att ha rastat Iris gick jag i panik till optikern för att boka tid för en årskontroll av ögonen, sen blir det att beställa nya linser. Skit. Tack för att jag bor hemma så jag slipper oroa mig för att ha pengar till mat, tack tack TACK!

Efter fikat gick jag till jobbet en sväng, för att försäkra mig om att jag verkligen inte skulle jobba ikväll. Och det skulle jag inte såklart. Men hela dagen har jag haft en känsla av att det är något jag glömt. Det är något viktigt jag skulle gjort idag. Eller..?
Jag är inte säker! Det gnager i bakhuvudet men jag vet inte ens om det var något jag skulle göra.. Det är så irriterande!

Hursomhelst, på jobbet mötte jag Annelie och mitt i min frustration över att jag har den där jobbiga känslan i bakhuvudet så frågade hon om jag skulle med på en promenad med hundarna.
Och eftersom jag inte hade något vettigt att göra så följde jag med. Annelie är hundvakt åt två underbara Labbar så det blev en långpromenad. Var ute över en timme!
Det är ju faktiskt fruktansvärt skönt att gå. Vad jag saknar att promenera. Det jobbiga är ju egenltigen bara att få fingrarna ur musen och faktiskt ge sig ut. När man väl traskar där så njuter jag i fulla drag av friskluften och motionen.

Två nyttiga dagar på raken nu då alltså, eftersom jag igår gick till Ida och hälsade på. På lompis alltså!
Inte blev jag våldtagen heller. När jag skulle hem insisterade de på att jag skulle åka med Lennie, så det gjorde jag, även om jag ville utmana ödet lite till.
Lennie och Ida är så jävla söta.

Jag stod inte ut med den blåa hemska färgen längre.
Det här får duga tills jag orkar pillra mer.

Njut av att slippa blå blommor!
Nu får ni se på lotusblommorna som finns på min fondtapet. Känns det lite som att vara hos mig nu? ;)

Jag har blivit utmanad av Andréa!

Regler: Bloggaren skriver 8 fakta/(o)vanor om sig själv. Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/(o)vanor. I slutet av inlägget skriver du 8 personer som du kommer att utmana.

1. Jag älskar utmaningar som den här, listor, tävlingar osv. som man kan pyssla med via bloggen/bilddagboken.

2. Fram till ett halvår sedan har jag varit manisk nagelbitare. Sen började jag måla naglarna och vips har jag inte bitit en enda gång! Så numera är jag besatt av nagellack istället. Hrm. Det är lite dyrare..

3. Jag är nördig. Jag älskar tv- & datorspel. Klassiker som Final Fantasy ger mig gåshud. Just nu spelar jag Perfect World, gratis onlinespel som bara slukar tid.

4. Jag står inte ut med folk som är självgoda på riktigt, som verkligen tror att de förtjänar bättre eller är bättre än alla andra. Då får jag spunk.

5. Jag tycker att det är himla roligt att laga mat sålänge någon äter och uppskattar den. Nästa sak jag ska testa laga är något med sötpotatis, jag är så nyfiken på hur det smakar! Något tips?

6. När jag var liten blev jag hundbiten och en liten bit av öronsnibben saknas. Den som blev hundrädd var mamma, jag fortsatte älska hundar lika mycket ändå. Mamma har kommit över hundrädslan nu förresten.

7. Jag är bäst. Jag är allas drömkvinna. Den perfekta partnern. Du förtjänar mig antagligen inte.

8. Jag får alltid lite prestationsångest av listor, så rädd att alla bara ska sucka och utbrista att jag är världens tråkigaste människa.

Jag utmanar:
Therése, Ida, Sebad, Sofia, Cää, Teffe, Magnus och Draken

Nej, det där med svinlånga inlägg en gång om dagen är inte min grej.
Att läsa alltså. Det är ju dödstråkigt. Nyss slutade jag bevaka 365 saker att göra, eller vad den nu hette.. Såg att jag missat många dagar i rad och det finns inte en chans att jag ids läsa ikapp allt. Bajbaj skitblogg. Även om det var en bra tanke.

Det är så skönt, jag känner mig fortfarande peppad och inspirerad!
Sitter och lyssnar på Erasure som är sådär skönt synthtralligt och bara myser.
Fick sms från Posten idag, att mitt paket från La Redoute kommit. Så efter mötet och lunchen med Catharina rusade jag ner till Q8 för att hämta ut det.
Det snygga linnet med tryck satt lite halvdåligt, men räknar med att det sitter bra efter en 60graders tvätt.
F.ö. så satt de andra som jag förväntade mig. Relativt tråkiga enfärgade bara men behöver basplagg.
Ska förresten boka tvättstuga, det får jag inte glömma. Till imorgon helst.

Nu väntar jag bara på nagelsakerna!

Snart är det jobb i ett par timmar igen, P & F har åkt på en tur till Norge och jag skulle jobba i kassan ifall de inte hört av sig innan för då har de blivit sena.. Och de har inte hört av sig. Tacktack, ett par timmar till denna månad.

(Typiskt att bloggen skulle ligga nere när jag ville skriva av mig! Så det här slängde jag ihop i ett textdok för 1-2 timmar sedan. Titeln är f.ö. inspirerad av Simons personliga meddelande på MSN: "fem steg bakåt, två steg fram")

Det fladdrade till i magtrakten nyss. Tänk vad några bilder kan göra. Jag som trodde jag stelnat till. Slutat känna. Eller, slutat känna så mycket.
Bilder och minnen. Jag blir så glad, av flera anledningar.

Det här måste betyda att jag redan är påväg uppåt igen. Och jag känner det i huvudet. Att jag är less på att göra ingenting. Det är ett steg åt rätt håll. Motiverad till att motivera mig själv. Helt lysande.
Jag får bara lust att utbrista "Mot stjärnorna och vidare!" Eller, var det "oändligheten" kanske..? Skitsamma, jag lyckas ju göra mig halvt förstådd iallafall.

Poängen var att jag vill göra något roligt nu. Nu direkt.
Just precis nu är jag motiverad. Jag skulle kunna storstäda en herrgård. Leta en nål i en höstack. Äta en hel ugnsplåt med tacos. Vad som helst. Men istället är det dags att sova snart. Jag bara hoppas motivationen finns kvar när jag vaknar imorgon.
Då är det dags för ett litet infomöte med Fröken C om filmfestivalen. Någon som vill jobba i biljettkassan och få se gratis filmer? Hör av dig till mig genast, tack! Jag ska tydligen bli personalansvarig iår. Spännande!

Imorgon ska jag verkligen försöka ta bilder på alla mina nya kläder jag köpt. Fast det kan ju dröja någon dag till. Vill ju gärna fota i dagsljus, och med tanke på att det inte är så många ljusa timmar om dygnet än så.. Ja ni förstår.. Mitt på dagen är jag ju ofta upptagen.

Det här är jag rädd för:

Tidigare ikväll var jag med Sebad, Tom & Micke.
I bilen påväg till Jukkas slog en tanke mig, Om jag dog nu skulle någon reagera? Och hur?
Alltså vänner och familj. Och skulle vänner som inte bor i stan någonsin få reda på det?
Skulle vänner som jag aldrig träffat men pratat i telefon med ens bry sig?
Jag vill tro att de skulle det.

Om jag dör, så är det några personer som jag vill ska få reda på det.
Morgan måste få veta.
Johan också. Och Sarah i Sthlm.
Mina ex Stefan och Simon. Men Simon skulle nog få reda på det via sin mor. Hoppas jag.
Vänner som jag aldrig träffat, eller så är det många år sedan sist. Men som ändå betyder väldigt mycket för mig.
Som hjälpt mig genom jobbiga tider.

Ni "riktiga" vänner tänker jag inte ens räkna upp. Det är er jag träffar, umgås med. Skrattar och gråter med.
Delar livet med. Får inte ni veta något om vad som hänt med mig så kommer jag spöka för de som sett till att ni inget får veta. Var så säker på det! Jag älskar er!

Det här handlar inte alls om att jag mår dåligt eller vill dö, absolut inte. Tolka det inte så.
Utan ren panik, vad händer om jag dör i en olycka?!
Veckans händelser får en att tänka till.
Jag vill verkligen få en chans att säga "På återseende!" när jag ligger på min dödsbädd.

Jag tänkte slänga in ett par citat till, som är några dagar gamla.

Johan says (15:35):
vad onördig du har blivit 8)
Johan says (15:35):
du ägnar inte alls lika mycket tid vid datorn längre
Johan says (15:37):
du har blivit en sån där irlmänniska som super och har sig om helgerna istället

Tänk att man kan känna någon så många år utan att träffas en endaste gång.
Varit ganska nära däremot, för två somrar sen när jag sommarjobbade i Kalmar.
Tyvärr jobbade jag ju så satans mycket att jag inte kunde ta mig till Växjö.
Shit happens. Det kommer fler tillfällen.