Victoria

Veckan är över. Dagarna sprang förbi och nu sitter jag ensam igen.
Jag lyssnar på tystnaden. Mina egna andetag. En kran som droppar. Grannarna som skrattar på andra sidan väggen.
Jag som har lärt mig att tycka om ensamheten sitter nu och vantrivs.

Måste samla tankarna, känslorna, kroppen och komma i balans igen. Dagarna kommer fortsätta gå, även om de kommer känns som veckor.

Visarna på klockorna går bakåt här,
jag skakar om kalendern.
Kyss mej så att nånting händer.