Victoria

Jag känner mig sådär äckligt gullig och snuttig ibland.
Ligger och fnissar i telefon över hur sockersött det mesta är.
Men det går inte riktigt att låta bli.

Jag längtar till sommaren och midsommar och festivalen och sol sol sol och Kiruna.

Tror ni denna är glad nog som tapet till fondväggen?

Jag känner hur jag förändras och får för mig nya småsaker att göra. Små egenheter. Ovanor.
Och jag tror det beror på att jag inte har full kontroll i mitt liv just nu.

Likt ett litet barn som endast kan kontrollera sin blåsa, och alltså börjar kissa på sig när livet blir tokigt, så backar jag också till mer primitiva saker.
Det var väl därför det sket sig så hårt i det senaste förhållandet. I princip det enda jag hade kontroll över var vem jag låg med, och det blev ju som det blev.

Nåja. Jag är medveten om vad jag gör den här gången, även om det nu inte handlar om att sära på benen för män, och jag litar på att jag lägger av med dumheterna när saker och ting blir bättre.

Lustig grej det där med kontroll annars. Hur mycket det kan betyda.
Och det är ju typiskt att min brist på sånt inte kan yttra sig i att jag vill ha ordning och reda hemma.
Det hade ju varit lite praktiskt om jag hade blivit nöjd av att städa och sånt.
Men där blockeras jag av annat. Jag är livrädd att bli en pedant och få städmani.
Tur att jag har en viss ordning i mitt kaos iallafall. Det har jag alltid haft.

Nu ska jag avsluta natten med ett avsnitt av Monk, och sedan är det dags att sova.
Jobb imorgon igen.

Written in graffiti on a bridge in a park
'Do you ever get the feeling that you're missing the mark?'
It's so cold, it's so cold

Idag har varit en riktigt bra dag. Jag vet inte varför, men har varit på ett bra humör hela dagen.
Eller okej jag ljög. Jag har ätit frukost idag, och middag. Och ätit en blodapelsin och en kiwi till kvällsfika.
Jag gissar att det är maten som gjort det.

Men det gör inget! För det har varit skönt.
Pigg och sådär. Bra kollegor ikväll.

Nu måste jag färga håret. Orkar inte göra det imorgon innan jobbet.

And i've got no plans for the weekend,
So should we speak then? Keep it between friends?
Though I know you'll never love me, like you used to

Tack vare Elin har jag hittat en låt som sitter i skallen hela tiden nu.

Annars är dagarna fina nu. Jag är ganska säker på att februaris dåliga nyhet har kommit nu så jag känner mig lugn.
Det är ju så att februari är en skitmånad och 2012 är inget undantag.
Men det här fixar jag. Det är ingen fara.

Alla hjärtans dag idag och jag har jobbat i Vällingby. Fortsätter traditionen att jobba. Tycker det är mysigt att se alla par gå på bio med rosor, chokladaskar och ballonger i händerna.
Något år kanske det är min tur. Den hopplösa romantikern i mig ger inte upp.
Ibland känns det som att jag är påväg åt rätt håll iallafall.

Jag blev nyfiken precis som alla andra.
Var tvungen att kolla upp vilken låt som låg på topplistan när jag föddes.

Det var Whitney Houston - Didn't we almost have it all.
Men jag tycker nog att Timo Räisänen gör den bättre.

Jobbade idag och det var skönt att vara tillbaka igen.
Fylla dagarna med något vettigt.

Känner många obeskrivliga saker just nu.
Till att börja med är jag sugen på cigg.
Hela tiden.
Och har så varit de senaste veckorna.
Jag som aldrig varit en rökare!

Och en glädje.
Den finns där inuti och sprider sig genom kroppen lite då och då.
Ligger och bubblar lite i hjärtat och ibland sitter jag och ler.
Ikväll är jag lite extra glad och det känns som att saker kommer gå bra.

Såg en knapp med texten "Var optimist" och precis så känner jag just nu.

Didn't we have the best of times
When love was young and new
Couldn't we reach inside and find
The world of me and you
We'll never lose it again
Cause once you know what love is
You'll never let it end

Dagarna kryper sakta framåt och vidare.
Imorgon är det äntligen dags att jobba igen och jag ser fram emot det.
Så jäkla kul är det inte att vara ledig hela tiden!

Idag har jag ändå varit på bio och sett My week with Marilyn, den var riktigt fin faktiskt.
Och igår shoppade jag i Vällingby och käkade middag med fina Sara.

Har en massa fina bilder från Spanien och jag tänker på hur allt skulle se ut mitt i sommaren.
Det måste vara fantastiskt då!

Nu känns det som att en ny resa måste bokas. När det nu ska finnas tid för sånt!
Kanske england. London. Dit vill jag. Måste fixa klart allt med pass och sånt nu!

Tiden går för sakta och jag längtar norrut.
Även om det för tillfället är -30 grader där.
Är hjärtat varmt så blir liksom resten av kroppen det automatiskt.

Pusslet fortsätter växa.
Nu letar jag efter en ram men det verkar vara ett omöjligt mått på pusslet.
Får antingen kapa av tjugo centimeter på bredden eller specialbeställa.
Eller kanske snickra ihop något själv.
Vi får se.

Har satt upp sex olika tapetprover på väggen.
Är inte nöjd med någon av dom. Har beställt ytterligare fyra nu.

Sen ska jag beställa norrländsk tapetseringshjälp.

Her remains were spread out like the pieces of a puzzle
it took her 365 days putting them together
the pieces were quite difficult to distinguish from eachother
they were tiny and the clear blue sky
went on forever

Fan också vad jag hatar att få reda på när någon inte varit helt ärlig mot mig.
Jag ligger och tänker och funderar och tänk om jag inte kommer kunna lita på personen mer nu?
Har jag inte fått hela sanningen en gång så kanske det händer fler gånger att jag inte får veta allt?

Åh jag blir tokig av att inte kunna lita på människor! FAN OCKSÅ!

Förutom grubblerierna som kom på kvällskvisten har det varit en riktigt skön dag.
Vaknade och kände mig pigg.
Tog en lång dusch och har lagt ner typ halva dagen på att bara ta hand om kroppen.
Skrubba, smörja in, plocka ögonbryn, fixa naglarna. Hur skönt som helst!
Och har pusslat. Herregud jag kan inte sluta.

Käkade yogurt med smak av svarta vinbär till frukost. Pannkakor till middag.

Jag fick se husen jag älskar när vi var i Barcelona.
Det finns få saker som gör mig så lycklig som att se intressanta hus, byggnader och miljöer!
Tyvärr missade vi Parc Güell, den dagen vi tänkte dra dit var det mulet och tråkigt så lusten tappades liksom bort lite.
Istället hittade vi en fantastisk galleria med både Starbucks och Dunkin' Donuts!
Awesome!

Och fikade på ett Häagen-Dazs café med vansinnigt goda grejer!

Belgisk våffla med kokosglass! AWESOME!

Att bli någon man vill vara. Att träffa någon man vill göra stolt och vara mer och växa och ändå kunna slappna av och vara sig själv och trygg och vara någon bättre än sig själv och..
Han får mig att vilja göra saker jag blir stolt över.

De senaste åren har jag lärt mig att fysisk närvaro är fel.
Det är fel att luta huvudet mot axeln när man sitter bredvid varandra.
Det är fel att pussas på tunnelbanan.
Det är fel att lägga benen i någons knä.
Och att jag är fel som tycker om fysisk kontakt.

Men jag är inte fel.

För det är helt okej att luta huvudet mot axeln.
För det är helt okej att pussas på tunnelbanan.
För det är helt okej att lägga benen i någons knä.
Och lägger man benen i någons knä och man är utan strumpor, kanske man dessutom kan få en puss på foten.

Det har tagit lång tid att smälta allt det här, det är först nu som jag förstår vad som hänt.
Att inte vara fel.

Och spanien gjorde allt så mycket tydligare.
Jag vet vad jag vill och inte vill.

To the soul's desires the body listens