Victoria

Jag börjar misstänka att jag kanske inte är riktigt mogen att bo ensam.
Eller så är det något allvarligt fel på mig.
Jag orkar inte laga mat. Det spelar ingen roll hur hungrig jag är. Det finns absolut inget intresse för att ställa mig vid spisen om det bara är mat till mig.
Det här fungerar inte.
Jag kan ärligt talat inte minnas när jag senast åt mat och verkligen blev mätt.
Mat har jag såklart ätit, hungern har blivit stillad. Men inte sådär supermätt.
Fast pappa har sagt att det är så det ska vara. Blir man mätt så har man ätit för mycket.
Man ska bara äta så man inte är hungrig längre.

Igår shoppade jag lite. Köpte några mysiga saker till rummet.
Två fotoramar, vita & svarta anteckningslappar + en vit penna, runda gem, en vas och vita tulpaner.
Kom att tänka på ett trick jag lärde mig när jag var liten. Om man köper vita tulpaner och så häller man karamellfärg i vattnet ska blommorna ta åt sig lite av färgen!
Det ska jag testa någon gång. Inte nu dock.

Hur kommer det sig att ju mindre man gör, desto mindre lust får man att göra något alls?
Det lyckas alltid bli en ond cirkel på mina lediga dagar.
Jag tar sovmorgon för att jag är ledig, jag vaknar strax efter lunch och sen känns det som att hela dagen redan gått så det inte är någon idé att göra något mer.

Och fast jag vet att om jag inte hittar på något att göra så kommer jag ha ännu mindre lust till det sen, så orkar jag ändå inte ta mig i kragen och faktiskt göra något.
Den här helgen har till största delen spenderats i sängen.
Och nej, inte ens med sällskap. Utan ensam. Hela lördag och söndag ensam i mitt jävla rum utan minsta lilla lust att ta mig utanför dörren för att göra annat än att snabbt springa till Ica innan de stängde kl 20.

Jag har slösurfat. Jag har kollat på en säsong av House. Glott ett par filmer. Läst några bloggar. That's it.

Wow. Grattis till mig.


Jag har även hängt upp några filmaffischer på väggarna. Och dammtorkat fönsterbrädan.

Oftast när jag har lediga dagar stannar jag hemma och småpysslar lite. Passar på att göra ingenting för att jag inom en snar framtid får alldeles för mycket att göra igen.

Men igår gjorde jag något jag inte gjort på länge.
Jag shoppade!

Cris ringde och väckte mig okristligt tidigt (läs: strax efter kl 9) och undrade om jag ville käka lunch med honom.
Så fine, det gjorde jag. Var inne i stan strax innan kl 12. Vi käkade en alldeles för dyr lunch för att vara värt det. Biff i gröncurry. Det låter gått. Det smakade typ.. starkt. Inget mer. Och biffen var mosig.

Efter lunchen funderade jag på vad jag skulle hitta på resten av dagen. Strosade in på Pressbyrån och köpte en cola, snubben i kassan frågade om det var groggvirke för kvällen. Jag sa att cola och öl nog inte är så gott att blanda. Han tyckte jag skulle köpa lite rom istället.
Sen råkade jag hamna på Pocket Shop. Jag har börjat känna mig "naken" utan en bok i handväskan. Köpte två böcker på ren impuls.

Så tänkte jag att jag kan ju åka till min optiker ute vid Nacka Forum och hämta ut mina linser. Men nej, påväg dit hoppade jag av i Sickla istället, hämtade en biobiljett på jobbet och sen råkade jag hamna inne på Kicks. Och Åhlens. Och sist Ica Maxi.

Sen fick jag skynda mig till bion igen så jag inte skulle missa filmen. Jag såg Prinsessan och Grodan.
Supermysig klassisk disneyfilm! Det var jag och tusen miljoner ungar i salongen. Satt och myste bland alla barnskratt och allt popcorntuggande.

På kvällen åkte jag till Jennifer, käkade jäkligt god mat (cremefraiche-täckta kasslerskivor på en bädd av broccoli och blomkål) och drack lite öl. Sen drog vi in till stan och mötte upp med några fler från jobbet.
Hamnade efter en stund på Bauer, när de stängde vid 1 drog vissa hem och några andra släpade med mig till Soap Bar.
Jag ser den senare delen av kvällen som ett socialt experiment. Nu vet jag vad jag ska undvika i framtiden!
Håller mig till Gamla stan och pubar, där jag hör hemma.

Idag ska jag vicka på tårna, pilla mig i naveln, hänga upp några affischer och glo film.

Jag försöker med lite mun-mot-mun här nu då.
Det var ruskigt längesedan jag bloggade, jag vet.

Mitt hår växer som ogräs och mina linser är gamla, så såhär ser jag ut numera:


Luggen måste åt sidan så den inte hänger för hela ögonen.
Men jag trivs ändå. Nästan allt hår går att få i en tofs.

Jag bokade en tid hos en frisör, men när tidpunkten började närma sig fegade jag ur och avbokade tiden.
Förut hade jag alltid inställningen att "äsch, hår växer ju ut" och vågade testa alla möjliga saker.
Nu känns det nästan för vågat att ens låta en frisör -som jag inte känner!- toppa det.
En okänd vet ju ingenting alls om hur mitt hår är! Kommer de upptäcka var min virvel sitter? Att mitt hår är sådär typiskt nordiskt med tunna men många hårstrån? Vet de om vilket schampo som funkar bäst? Vilka produkter som funkar bäst att styla med?
Nej, ni märker ju. Det är alldeles för läskigt.
Jag fortsätter nog låta det växa fritt ett tag till. Mamma får boka en klipptid till min frisör i Kiruna.
Det är ju bara två månader(!) kvar tills jag åker upp.