Victoria

Jaha så gick det med det.
Lönen kom igår. Jag har beställt nya glasögon och linser.
Köpt nya jeans. Några nya örhängen.
Räkningarna är betalda. Och biljett till Kiruna är bokad.
Jag kunde inte låta bli. Jag är ledig fem dagar och varför ska jag spendera så många dagar ensam här när jag kan vara uppe där och sväva på moln?

Pollen kittlar mig i näsan och det kliar i ögonen.
Det är väl nackdelen med vår.

När jag var påväg hem idag regnade det igen. Och jag kan fortfarande inte låta bli att vända ansiktet mot regnet och känna de kalla dropparna på ögonlocken.
Det är en lyx att slippa glasögon i regn.

Just nu känns Kiruna lika avlägset som Australien.
Men jag vet att det är tillfälligt.
Har jag väntat i flera år på honom så kan jag klara någon vecka till.

Ryckte in extra på jobbet igår, vilket resulterar i att jag jobbar åtta dagar på raken.
Tidsfördriv som jag får betalt för, tackar för det!

Tog en härlig promenad i solen idag också, nästan en timme!
Och är det fint väder imorgon tror jag att jag ska gå till Vällingby för när jag ska till optikern.
Mina nya glasögon får mig att se skitsmart och nördig ut, det är perfekt!

Jag förvånas lite av hur jag kan vara så positiv trots att saknaden river i hjärtat, men det är faktiskt skönt att sakna någon som man blir lycklig av.

I would wait a million years
Promise you'll remember that you're mine

Jag har haft ett par fina dagar.
Igår började dagen med ett besök hos naprapaten, hon klämde sig fram till muskler jag inte visste fanns, och jag fann en ny nivå av smärta. Höften är öm, och har ett par blåmärken.
Hon gav mig ett par övningar jag ska göra varje dag också, och nästa tid är först om fyra veckor.

Lånade hem några par glasögonbågar från optikern också, nu måste jag skaffa nya.
Och sen gick jag förbi gymmet för att skaffa ett kort, jag tror jag kommer trivas där!

Promenerade hem från Vällingby, det tog ca 25min. Det är en väldigt skön promenad, och jag gjorde om det idag då jag skulle dit för att gå på bio.
Det är nog det skönaste med våren, att man äntligen kan börja ta behagliga promenader igen!

Wow look at you now
Flowers in the window
It's such a lovely day
And I'm glad you feel the same
Cause to stand up, out in the crowd
You are one in a million
And I love you so
Lets watch the flowers grow

Jag vet att jag har en stor käft, jag säger ofta för mycket.
Eller, jag tänker för mycket och sen kläcker jag ur mig slutresultatet utan att nämna tankesättet så allt bara blir fel.
Inatt känner jag mig som en idiot, för allt blev bara fel men jag vet inte vad jag ska göra. Och jag skäms.

Jag tänker bara det bästa om honom, jag vet att han är bra.
Men vad ska jag göra när hjärnar löper amok och jag tappar kontrollen på tankarna?
Jag får för mig att jag borde öppna mig. Och så blir det fel.
Någon gång kanske jag lär mig att hålla min stora käft stängd.

Veckan som gått har varit fantastisk på alla tänkbara sätt.

Visserligen var resan upp något plågsam då höften satte igång att värka, men från att jag satte min fot på marken i Kiruna tills att jag klev på planet mot Sthlm var allt underbart.

Jessica kom och hämtade mig från tåget så vi fick träffas några timmar, vi fikade på Safari och gjorde några ärenden på stan och snackade en massa som vanligt.

Sen stack jag till Skägget, slängde in väskan i bilen så började vi resan mot den omtalade byn.
I flera år har vi pratat om att jag ska följa med honom dit någon gång. Och nu blev det av!

Skägget in action!

De första dagarna var vi ensamma i huset, sen kom hela stora familjen och jag fick träffa alla som jag hört talas om så mycket. Det var riktigt kul!

Jag som aldrig varit sådär överförtjust i snö och skog och skoteråkande har typ blivit omvänd.
Eller okej, när jag var liten var det väldigt skönt att åka till stugan och så, men inte alls på samma sätt som det varit den här veckan!
Varje dag var det strålande sol, och vi var ute och grillade och hade det fint.

Nu är det plågsamt att vara så många mil ifrån den finaste människa som finns.
Att veta att han inte finns under samma tak, i samma område eller ens kommun.
Och just nu vet jag inte ens när vi ska kunna träffas nästa gång..

but still I,
yes you know I.. I.. I..