Som om tio kampsportshundar tuggat taktfast på min halspulsåder

Det där om ord.
Jag känner att jag tänker för mycket, pratar för mycket.
Vad gör man när allt tar sån plats i bröstet att det känns som att man kommer explodera?
Jag måste ventilera. Men var? Hur?


Varje ord du jag säger kan driva oss isär
Jag vill förtvivlat gärna att det inte ska sluta här
Ord är som napalmbomber
De ödelägger land
Jag vill inte höra vad du har att säga
Bara hålla din hand

Kan du inte vara tyst nu?

Kan jag inte vara tyst nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0