Victoria

Inte för att vara negativ, men att gå ut i Kiruna kan sammanfattas med en enda låt.

None of these boys can dance
Not a single one of them stand a chance
All of them girls a mess
I've seen it all before, I'm not impressed

None of them get my sex
None of them move my intellect
None of them work for me
None of them make me feel anything

I'm so bored in this town
Take me away from here
Play some kind of new sound
Something true and sincere
I've got a little girl singing on repeat in my head
Take me far away from here

Jag är glad över att vara hemma i Stockholm igen, här vet jag att det finns en karl som kan allt som alla andra misslyckas med. Han vänder mitt liv upp&ner, han får mig att skratta, tänka, känna, leva och imponeras.

Men trots allt detta, så funderar jag på att ta ledigt från jobbet några veckor igen om någon månad. Jag inbillar mig att jag skulle behövas i Kiruna. Även om mamma sagt till en syster att jag "är så ung, och saknar erfarenhet av sjukdom och dödsfall". Jag vet inte vad jag ska göra.. Jag vet inte om hon vill ha mig där eller inte. Och som vanligt är det ingen som kan lämna ett rakt svar.