I counted all of the good things you are..

..and that list of charms was
longer than my chain of broken hearts


Det är en skam att bo i Stockholm och inte ha varit på mer än en spelning på arton månader.
Vad är det som hänt helt plötsligt? Har jag helt glömt bort hur man gör?
I oktober ska jag iallafall gå och se Ane Brun med Mia och Elin. Två veckor innan jag firar två år i Stockholm.
Det känns bra.

Och vad som mer känns bra, är att snart få flytta till en egen lägenhet.
På söndag är det exakt två månader tills den är min. Jag googlar bilder på alla möbler som jag redan har.
Funderar på hur jag ska kunna binda ihop allt så det känns okej och inte ser ut som en loppis i lägenheten.
Undrar vilken färg jag kommer gilla just då. Det kommer bli mycket textilier som får sätta färg.
Jag minns inte hur köksdelen ser ut. Har ingen aning om hur det är med förvaring som skafferi och utrymme för andra kökssaker. Vet inte om det är två eller tre plattor. Jag misstänker att det inte finns ugn.
Hela köksbiten är som ett svart hål. Total minnesförlust.
Det jag minns riktigt väl, var den hemska caffe latte fondväggen. Jag hoppas att jag får tapetsera över den.

Och veckans käftsmäll var insikten om att jag hade kunnat bli mamma om ett par veckor.
Jag grät i två dagar efter att jag insåg det.

we were gonna bury our ex-lovers and their ghosts

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0