Victoria

...but inside my heart broke down in two.

Jag tänker tillbaka många år, och slås av hur många underliga och bisarra människor jag haft kontakt med. Mestadels män som på ett eller annat sätt velat utnyttja mig, jag tänker inte gå in på några detaljer för det är bara absurt. Men är det så himla konstigt att jag blivit som jag blivit med tanke på allt det här?
Nu när jag tänker på det, och minns, så är jag väldigt glad att jag kommit ifrån dessa.
Och känner mig lyckligt lottad som har det såpass bra som jag ändå har det idag.
Jag insåg nu ikväll att flera gamla tankar som alltid funnits där i bakhuvudet mer eller mindre försvunnit.
Det är många saker jag inte längre går runt och tänker på.

Om allt det här verkar alldeles för obegripligt skyller jag på tröttheten och ölen.
Kvällen var fin.

Close your eyes baby and lend me your finger
Together we walk out as one
No lonely nights, broken promises or fights will
return anymore