Victoria

Senaste veckan, eller kanske veckorna, har jag funderat väldigt mycket på det egna värdet.
Vad man som person är värd. Och inte bara vad, utan även vem. Och hur. Och när. Och varför?
"Du är värd så mycket bättre". Men bättre än vad? Och på vilket sätt skulle något/någon kunna vara bättre?
På vilket sätt menar man egentligen?
Och hur sjutton kan någon annan tala om för en vad man är värd?
Borde man inte veta det bäst själv?

Det är väl någonstans där som det trasslar till sig. Ju fler kockar, osv..
Mitt problem är fortfarande att jag vill vara alla till lags.
Framförallt för att jag litar på att andra vet vad de pratar om, så jag borde kunna följa råden.
I slutänden brukar det ändå aldrig bli så. Jag går min egna väg.
Men det tar en stund för mig att komma på att det är så det brukar bli.

Det är mycket möjligt att saker skulle gå lättare för mig om jag inte alltid pratade om mina problem med alla.
Men det är helt enkelt inte så jag är. Jag måste få prata för annars spricker jag.
Att ligga och viska hemligheter för mig själv under täcket är inte min grej.
Jag vet, jag har redan testat. Många hemligheter finns gömda under täcket hos mig, men de enda som stannar kvar där är de som handlar om andra.
Mitt liv är en allmän egendom. Ta del av mig. Ni får det. Annars vore det ju dumt med en blogg.

Så åter till frågan i rubriken; vad är lycka för dig?
Själv funderar jag fortfarande på det. Men jag börjar närma mig svaret.