Save me from myself

Jag har ägnat senaste dagarna åt att fundera över min ilska.
På senare tid har jag börjat ta ut det väldigt fysiskt.
Jag slänger saker i golv eller väggar och tar även till våld mot människor.
Det är inte såhär jag vill vara. Jag vill veta varifrån det här kommer.

Fredagskvällen var en mardröm. Men natten blev bättre.
Mitt pucko kom hit så vi fick prata och sova tillsammans.

Det är lite jobbigt det här.
Sålänge det var slut och jag mådde dåligt var mitt humör jämnt.
Var rätt skönt att slippa extrema humörsvängningar.
Nu är det värre med humöret, för nu får jag uppleva både lycka och besvikelse igen.
Men, without the bitter the sweet ain't as sweet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0