The world has surrendered

Tillbaka i Kiruna för några dagar. Rensa skallen, umgås med underbara vänner och äta mammas mat.
Och jag är chockad. Solen har fortfarande inte gått ner helt. Klockan är snart 2 på natten!
Har det alltid varit såhär? Hjälp vad jag saknat solen om kvällarna.

Men jag har INTE saknat snön. Usch.

Äsch, nu fick jag telefonsamtal, fortsätter blogga imorrn. Det är ändå sent nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0