Victoria

Är det inte så att alla människor försöker fylla det där tomrummet man har när man är singel?
På ett eller annat sätt.

Jag vet redan att jag har lätt för att bli kär, det är bara så.
Alla känslor bara stormar.
Det är ingen inbillning, jag får verkligen fjärilar i magen och hela köret.
Helhjärtat och passionerat.

Men det som kommer fort, försvinner också fort.
Bort med det gamla och in med något nytt!

Vad annat kan man göra?
Gräver ner känslorna så djupt det bara går.
Håller tummarna för att ingen ska rota där i jorden den närmsta tiden.
Ut på köttmarknaden igen!

Jag minns när jag pratade med H.
Han gillade inte hur jag är bitter. Att jag har dåliga bittra minnen efter alla.
Han sa att han inte vill att jag ska minnas honom så.
Men jag minns bara skit ändå.
Jävla mansgris.